När man vet vad som är rätt och fel, vad som är svart och vitt men själv är något helt annat.
Man vet vad som förväntas och vad man inte bör enligt det ena sättet att se på det men det finns ju alltid andra sätt att se på saken.
Rätt för er kan vara fel för mig och tvärtom.
Anledningen till att jag är filosofisk, eller vad man ska kalla det, är att jag i dag var och fikade med en kompis. Efter ett tag kom hennes pojkvän och han hade ärr över hela underarmen.
Pang bom smash och jag kan inte låta bli. Jag blir direkt fascinerad. Jag ville egentligen bara stirra, pilla och undersöka för ärr triggar igång nåt hos mig. Att skada mig själv och att skapa ärr har varit att överleva och ärren blir då något positivt och de har en historia.
Jag blir nyfiken och vill, nästan MÅSTE veta.
Dock har jag lärt mig att anpassa mig och hålla mig i schack så istället tittar jag bort, ignorerar och pratar om väder. På ett ungefär.
Nu när jag kommit hem virvlar kaoset. Jag vet vad som är "rätt" men just nu känns något annat helt rätt.
Rätt för mig. Men jag låter bli, ignorerar, härdar och står ut.
Istället letar jag bloggar och texter som handlar om psykisk ohälsa.
Hittade en som jag tror är riktigt bra, kolla in den här!
Bild lånad från http://aspbladet.wordpress.com/2012/03/13/debatt-bestraffat-sjalvskadebeteende/ |
Jag vet vad du menar, känner också så. Tycker ärr är jättefina. man vill bara pilla :P
SvaraRaderaJa tyvärr. Eller vad man ska säga. Men man behöver väl utmaningar för att orka leva så :)
Radera