Det är inte ofta jag känner så men idag så.
Första aktiviteten för dagen var att åka till jobbet.
Halva min släkt, ungefär, kom till mitt jobb idag och var med och fikade.
Det var kul. Jag fick stå i kassan idag. Det gick bra men jag var orolig
för att räkna fel.
Konstigt nog var det ingen annan som ställde upp på att stå i kassan.
Jag är ju ändå yngst på mitt jobb och jag tror jag är den enda med
psykiska problem där så tror inte det beror på något sådant att de inte
ville stå i kassan. Aja, det gjorde inte mig någonting för jag fick ju
chans att utmana mig själv.
Göra något som jag tycker är svårt och jobbigt fast på light nivå.
Efter det åkte jag hem till far och åt men eftersom vi ska åka iväg snart och
hälsa på Johan så tänkte jag åka hem och packa men så bidde det inte.
Vi lyckades få en tid på körskolans handledar kurs så jag har spenderat 3,5 h
där nu ikväll.
Nu känns det så himla bra. Jag klarade av något jag tyckte var skitjobbigt.
Allt som har med körkort att göra ger mig ganska mycket ångest.
Sen att behöva sitta still så länge och vara med folk jag inte känner och sitta fast.
Usch. Ogillar. När vi kom dit fick jag direkt jätte ont i magen och kände att
jag hade början till panikångest.
Men jag bet ihop. Lyckades få paniken att lägga sig. Jag typ ignorera den och
förminskar det jag tycker är jobbigt. Vet inte riktigt hur jag gjorde men något sånt.
Nu är det i alla fall över.
Jag är vääääldigt trött. Utsliten av påfrestningen men nöjd.
 |
| En bit av en Winnerbäck sångtext som jag tycker lite extra mycket om så jag skrev ner den här till er |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna ett litet avtryck så jag vet att du varit här så blir jag glad!