onsdag 1 januari 2014

Den där saken jag skulle berätta om senare

Jag skrev i ett inlägg att det var en sak jag skulle berätta som jag inte berättat.

För några veckor sedan fick Johan ett jobb erbjudande på 7 månader.
I och med att han blir utlasad så är det ju jätte bra.
7 månader är nog dessutom det längsta jobberbjudande han någonsin fått.
Finns en liten hake bara. Det är på UNT alltså, Uppsala nya tidning.

Han fick 3 dagar på sig att bestämma sig eller för oss att bestämma oss.
Det var tre jobbiga dagar kan jag säga.
Ska jag med upp ditt? Ska jag flytta min jobbträning, psyk och allting?
Mina kompisar då? Min familj? Vill jag bara släppa allt och flytta upp dit
för ett av hans jobberbjudande?
Har vi råd att bo isär?
Osv.

Han tackade till slut ja efter att ha tackat nej först.
Det är ett bra erbjudande och han kommer få möjlighet till att utvecklas där.
Han ska nämligen få vara redaktör och programledare utöver det han är nu, videoreporter.
Det är ju bra att ha i CV:t sen.

Hur det känns?
Det känns faktiskt helt okej.
Jag kommer förmodligen känna mig jätte ensam men jag tror det kan vara bra för mig att
jobba med mig själv utan att någon "stör".
Det är så jag försöker se det i alla fall. Att det ska vara något utvecklande och bra.

Frågor på det?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Lämna gärna ett litet avtryck så jag vet att du varit här så blir jag glad!