Att säga nej

Jag var hos min kontaktperson på psyk idag och vi kom fram till bra saker. 

I väntrummet satt jag och tänkte på vad jag skulle säga och berätta men det stod still i min hjärna.

Jag har koll på att jag har mått dåligt ett tag och att det har fått ganska starka symtom ibland men jag kom inte ihåg vad som startade det.
Jag berättade om den jobbiga händelsen med Papi och även en jobbig händelse med mormor och en till. 

Summan av kardemumman blev att jag måste lära mig att säga nej och att säga ifrån. 

Jag säger alltid till folk " Du är huvudpersonen i ditt liv " och det är ju så, JAG är huvudpersonen i MITT liv.

Det är dock inte alltid så lätt att leva som man lär men det är det jag tror jag måste fokusera och jobba på. 

Mina skuldkänslor har hindrat mig så otroligt mycket i mitt liv. Jag har struntat i att göra saker jag vill göra för att jag har varit rädd för hur andra ska reagera och tycka. Bland annat piercingen i näsan och dreadsen. 

Papi hade ju hotat med att säga upp kontakten med mig om jag gjorde Septum men nu när det är gjort så har jag ju fått bevis på att det inte var sant. 

Jag vet att han inte tycker om den men han har tack och lov bestämt sig för att inte säga något och då säger inte jag något tillbaks. Ska inte provocera fram en reaktion för det är onödigt.

Farfar sa något i stil med "Har du smyckat din näsa?". En kommentar som jag tycker har en positiv ton? 

Farmor har väl sagt lite negativt men hon ser den inte pga sin syn så jag tror inte den kommer störa henne sådär väldans mycket.
De som inte har sett den nu är Mormor och Morfar och Inga.
Inga tror jag inte är några problem. Hon är ärlig men snäll. 

Vad Mormor och Morfar säger får jag ju se imorgon. Mormor kan vara hård så hon kommer nog säga precis vad hon tycker. 

Men det får jag ta och det gör jag så länge det inte blir en negativ upprepning. 

Och egentligen så spelar det ingen roll! För jag ska inte bry mig. Jag har gjort det för MIN skull och de får tycka vad de vill! 

Så det är en sak jag ska jobba med!
Det är lite som ett mysterium som man ska lösa att lära sig leva med sig själv! 

Znoken och jag