Bokstavligt talat är det en pannkaksmorgon på mer än ett sätt.
Just nu sitter jag i lugnan ro och lyssnar på musik och ska snart
äta de nygräddade pannkakorna.
De är gjorda på riktigt, med smör och i gjutjärns panna.
Får se om jag känner någon skillnad.
Det är nästan den perfekta frukosten.
Det skulle luktat nybryggt kaffe och tända ljus också och
varit i farmor och farfars gammaldags kök men hey! Man kan inte få allt.
Mitt uppvaknande var dock inte lika skönt som min frukost.
Jag låg och snooza i min varma mysiga säng när det plötsligt ringer på
dörren. Jag flög upp ur sängen och tänkte i 120.
Vem kunde det vara?
Vilka kläder går fortast att ta på sig?
Vad ska jag säga?
Jag fattade hyfsat snabbt ett beslut och virade ett täcke runt min
helt nakna kropp.
Ja, jag sover näck, tyvärr. Måste sluta med det. Kan ju sluta illa.
Sen gick jag ut och öppna dörren och det första jag säger är "God morgon"
Haha! Som om det var typ pappa som ringde och väckte mig, inte som
att det står en helt främmande karl utanför dörren.
Sen kommer jag inte riktigt ihåg vad vi sa mer än att jag bad honom komma tillbaks
lite senare vilket han gick med på, tack och lov.
Oj vad mycket jag skakade sen, adrenalin kick.
Jag sjukanmälde mig idag med men på måndag ska jag till jobbet igen.
Lite tid kan man väl få att vänja sig vid medicinen tycker jag?
Många jag känner blir inlagda när det är medicin ändringar pågång och ibland
önskar jag att även jag var en av dem.
Dock orkar jag inte lägga pengar och tid på att vara inlagd.
Inte direkt som det är kul att vara inlagd så det ska verkligen krisa innan jag blir
det igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna ett litet avtryck så jag vet att du varit här så blir jag glad!