Den här dagen. Alltså.
Den började som en vanlig lördag men övergick snabbt i kaos.
Papi försvann.
Farfar skulle hämta upp honom men pappa svarade inte i telefon.
I en timme letade farfar efter pappa och vi hann så klart bli oroliga. Farfar ringde mig. Jag blev med orolig. Såklart. Mitt ansvar. Han är det.
Sen hittades han.
Han skrek och skällde på farfar så han körde honom hem.
Senare försökte farfar ringa igen men pappa svara inte igen så jag fick försöka ringa. Kaos. Tänk om jag svikit igen?
Tillslut svara han.
Han sa att han var apatisk och jadajada.
Berättade för farfar som ville jag skulle åka dit och kolla så han inte gjorde nåt dumt.
Klumpen i magen.
Åkte aldrig.
Nyss ramla min mage ihop.
Nu ligger jag i sängen.
Bättre dag imon va? :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna ett litet avtryck så jag vet att du varit här så blir jag glad!