Jag drömde saker som inte var så kul att drömma.
Vaknade med världens vemod och det har svårt att lägga sig.
Har nära till tårarna mest hela tiden och känner mig väldigt känslig.
I vanliga fall hade jag dränkt känslorna i Pepsi men det går ju inte nu.
Drömmen handlade om minnen jag har.
Fina minnen. Vi är små jag och min syster och är hos
farmor och farfar på landet.
Det är mycket snö och allt är vitt och fint som det ska vara på vintern.
Vi åker skidor och farfar lär oss hur man ska göra.
Så långt stämmer minnena ungefär men sen i drömmen så dör farmor.
Poff. Sådär. Inget man ser eller så man bara vet.
I filmen filmar vi någonslags avskedsvideo av farmor och sen är hon borta.
I drömmen börjar farfar leta efter farmor som att hon inte kan vara borta.
Man hör farmor ropa fast ljudet blir svagare o svagare.
Sen hör man ljudet uppifrån, ovanför grannarna.
Farfar tittar upp, letar. Någon filmar himlen och sen...är farfar med borta.
Det som händer efter det här i drömmen är att vi försöker fortsätta som vanligt.
Åka skidor som innan, fast med pappa.
Pappa försöker ta oss ut på skön men jag tvekar för det är vatten i kanterna och
isen känns inte stabil. Sen vaknar jag.
Jag kan tänka mig lite vad drömmen betyder.
Det handlar om att jag är rädd för att de ska dö blandat
med svåra minnen som jag har från förr.
Orkar inte tänka på det för blir ledsen.
O&O
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna ett litet avtryck så jag vet att du varit här så blir jag glad!