Tungt

Det är mycket. Nu.
Jag känner att jag måste få lätta mitt hjärta lite och här är bästa stället.

För det första måste jag bara säga att jag är sjukt tacksam för att folk vill hjälpa mig med pengar oså.
Det är så fint och snällt att jag blir alldeles tårögd.
Jag har svårt att ta emot saker, väldigt svårt.
Jag känner mig som en dålig människa och att jag inte tillräckligt bra kan visa min tacksamhet.
Tack räcker liksom inte riktigt till när folk visar att de verkligen bryr sig !
Men i alla fall TACK <3 från djupet av mitt hjärta.
Ni vet vilka ni är <3

Jag ringde försäkringskassa personen som skickade brevet igår.
Ringde under fyra timmar och fick tillslut tag i henne och det är löst.
Förmodligen så är det nåt gammalt som ligger kvar sen jag fick pengar pga mammas död.
(pengar jag aldrig sett röken av)

Jag förstår inte varför det är så tungt idag.
Kanske regnet?
Innan skylde jag på att jag inte ätit ordentligt men det har jag gjort nu så borde inte bero på det.
Jag gjorde nån random lasagne innan idag på saker jag hade hemma.
Men har en dålig mat dag och kunde knappt äta den så kommer slänga den.
Känns ju jätte bra när jag borde spara mina pengar men jag vet att jag ändå inte kommer äta den.
Matproblem och pengaproblem går inte riktigt hand i hand. Känner jag.

Idag har jag gjort ytterligare några dreads så har bara en liten toffs med hår högst upp på huvudet som är vanligt hår nu förutom luggen och polisongerna. Och flätan, icke att förglömma.
Idag kändes det inte så jobbigt att göra dreads. Jag vet inte om det var för att jag redan mådde så dåligt att jag inte orkade bry mig eller om jag rent av har vant mig och inte längre är rädd.
Jag hoppas att de blir klara till på fredag för då ska jag fira min födelsedag.
Jag kände att jag borde ta tag i det.
Det är en bra sak och jag måste försöka fortsätta göra bra saker.
Så är det.
Mycket städ o fix kvar men det får gå.
Jag litar på min envishet och den där extra växeln som jag kan lägga i när det verkligen behövs.

När jag var liten så sas det alltid att min envishet var en dålig egenskap men helt seriöst tror jag inte jag hade överlevt utan den.

Jag såg en film för några dagar sen som hette Butterfly effect.
Den var bra men lite obehaglig.
Jag tycker dock att de känns lite som i den filmen just nu.
Han försöker fixa en sak och då går något annat åt helvete.

Det är så mycket jag måste göra och gör jag något bra så fallerar något annat.

Bland annat har min mormor det tufft nu och jag vill verkligen finnas där för henne.

Sen vill jag finnas där för alla mina kompisar. Några har det väldigt jobbigt just nu och då vill jag ställa upp och bara finnas där.

Andra har det bra och en är nykär och behöver berätta om det och om sin oro och osäkerhet över det för hållandet.

Pappa tar mycket tid som vanligt. Han förtjänar min tid men jag är så trött.
Jag måste ställa upp för han ställer alltid upp för mig.
Eller alltså inte riktigt men han ställer upp med det han kan ställa upp med.

Så det är mycket och som jag nämnde är jag trött. Vill gå i ide. Vila.
Gråta ut.
Jag kan gråta idag. Tårarna bränner men jag tvingar in dem igen.
Jag borde inte göra det, jag borde släppa ut allt så att jag kan ladda om.

Delar med mig av lite bilder eftersom de var längesen jag gjorde det.

Jag längtar ut i skogen för där glömmer jag bort allting och känner mig fri.

Här är några av de första dreadsen :)
Råttsvansbebisar!

Affe och Papi vilar middag

Har gratis fixat lite i köket.
Mycket man kan göra med fantasi och skrot i garderoberna.
Lampskärmen blev klar idag.
:)