Jag är lite rädd för den där koftan.
Vill inte vara en som bär den.
Jag har en i min närhet som ofta har på sig den här koftan.
Allting är katastrof och när personen berättar om det så tar den i från tårna.
Det kan röra både små och stora saker.
Det kan vara personliga saker och saker som de flesta bara rycker på axlarna åt.
Typ, hur cykelvägarna går i våran stad eller hur någon annan kör bil.
Idag när jag tänkte på det så kom jag på att FY vad mycket energi det
måste gå åt till att ha alla de där jobbiga känslorna för allting.
Tänk att gå runt och bli arg över saker som egentligen inte spelar någon roll.
Eller att bygga upp de absoluta största katastrof bilderna i huvudet innan men
vet hur landet ligger.
Jag måste verkligen jobba med mig själv.
Jag vill vara en glad positiv människa som sprider glädje.
Jag vill se de bra sakerna före de dåliga osv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Lämna gärna ett litet avtryck så jag vet att du varit här så blir jag glad!